bloggqvist.blogg.se

Tidigt i morgon bitti far Daniel till Aftika. För de flesta av er så befinner sig Daniel redan i Afrika då ni läser detta inlägg.Då sitter han på beachen, i Afrika, med en negerdrottning som masserar hans fötter för en tia. Som sagt, Daniel åker till Afrika mest för att exploatera och utnyttja den billiga arbetskraften.

Som ni förstår så blir det svårt för mig att blogga om Daniel då det kommer vara svårt att hålla kontakten med honom när han är i Afrika. Därmed kommer bloggen vara ganska inaktiv under Daniels frånvaro. Han kommer hem om typ 10 dagar. Han har dock lovat att gästblogga vid minst ett tillfälle på resan, så håll er uppdaterade för säkerhets skull.

daniel4life

afrika4life

lifeislife, nanananana, labadab dab dab life

För er som undrar så behövde Daniel inte bekymra sig om vaccin inför Afrikaresan. Daniel beskriver sig själv som en äkta globetrotter. Han har redan vid 21 års ålder besökt 5 kontinenter och är således redan immun mot de flesta "resesjukdomarna". Dock inte AIDS. Men AIDS kan man o andra sidan skrapa bort.

Igår va Daniel på pingis-klubben på pustervik, och tro mig när jag säger att han dominerade runt bordet! No mercy. Daniel smashade ut så väl elit-pingis-snubbar som tjejer i ballerinaskor. Efter ett par vinster tröttnade Daniel och satte sig nöjt i ett hörn och sippade på ett glas öl.

På torsdag drar Danne till Afrika, närmare bestämt Kap Verde. Där ska han exploatera och utnyttja den billiga arbetskraften. Nej, skämt och sido. Daniel har gjort sig förtjänt av en härlig semester.

Bromsmedalj. Faborit.

Va med Daniel på stan igår. Han stekte loss och köpte likadana braller som han redan hade. Trenittiåtta fick han smiska upp för dem.

Sedan ringde hans brorsa och ville att han skulle köpa svinmycket sprit åt honom på systemet. Han är minderårig, så  "Jag tycker att det är ok att du dricker, men jag tänker inte vara den som förser dig med alkoholen." blev Daniels moraliskt korrekta svar.

Efter att ha sett följande film

http://www.youtube.com/watch?v=YZnlCKtTIlY&eurl=http://web.comhem.se/superklubben/film.htm

konstaterade Daniel att hans favoritmånadsskifte är okt - nov.

Under den första timmen jag spenderade med Daniel idag använde han sig av uttrycket "om man säger" sex gånger, vilket jag anser är en klar överanvändning av ett annars ganska mediokert uttryck.

I morse vaknade jag av att telefonen ringde, jag svarade trött utan att ens öppna ögonen.
"Hej, det är Daniel."
"Hej." svarade jag, först utan att reagera alls. Sedan hajjade jag till. Drömde jag? Nej, huvudverken från gårdagens tröstsupande var allt för verklig. Jag var som förstummad och väntade på någon slags förklaring, men Daniel bara andades. Jag lade på luren och försökte förstå vad som just hänt. Några sekunder senare ringde Daniel upp igen. Döm av min förvåning när han förklarade att han inte alls var död, han hade inte ens legat på sjukhus. Han hade repat sig fint från förkylningen och var vid god hälsa och satt och jobbade.

Vi pratade länge om hur det hade kunnat bli så här. Information som går genom allt för många personer tenderar att filtreras, förändras och förvrängas. Felaktig fakta smyger sig lätt in och misstolkningar i flera led kan vända ett meddelande eller budskap i motsatt rikting än vad det från början var menat.

Hur som helst! Daniel är tillbaka från de döda, och det måste förstås firas på ett eller annat sätt. Helgen spås bli underbar!

Det är inga roliga nyheter jag har att komma med denna tisdag. Tidigt i morse gav Daniels hjärta upp. Han kämpade mot extremt hög feber i över 48 timmar innan han till slut inte orkade mer.

Daniel var en god vän och han kommer saknas av många, inte minst av mig. Jag kände bara Daniel under hans sista år, men det räckte för att jag skulle förstå vilken varm och fin människa han var. Hans humor och galna idéer kunde lysa upp vilken grå dag som helst.

Vila i frid, Daniel. Du kommer inte glömmas bort!

Jag fick ställa in mitt sjukbesök hos Daniel idag. Hans tillstånd har blivit ännu värre och han har hög feber. Man vet inte ännu vad för typ av infektion han har ådragit sig så vi kan inte annat än att hoppas på det bästa för Daniel. Krya på dig mannen!

Daniels tillstånd har visat sig vara sämre än vad man först trott. Han har ådragit sig en ordentlig infektion i halsen och ligger nu inlagd på lasarettet i Alingsås. Jag har talat med Daniels läkare via telefon och han säger att det inte är något man behöver oroa sig för, men att de vill ha Daniel under uppsyn i ett par dagar om i fall att tillståndet skulle förvärras ytterligare.

Jag planerar ett besök hos Daniel i morgon måndag och kommer med en update så snart jag vet mer.

Daniel levde lite över sina fysiska tillgångar i veckan, och det har satt sina spår. Daniel har ådragit sig en förkylning, halsen är svullen och han har mer eller mindre tappat livsgnistan. I och med detta så kan inte Daniel hänga med ut och rumla i helgen, mycket tråkigt tycker jag, mycket tråkigt.

Jag hoppas att Daniel kryar på sig. Hör du det Daniel? Krya på dig! Heja Daniel.

Idag ringde de från SATS (gymmet) och frågade om Daniel är intresserad av att börja träna hos dom.

En slump? Nej, givetvis inte. Det är bloggqvist som ligger bakom detta. Jag har nämligen lämnat in åtskilliga tävlingsbidrag i Daniels namn i deras "vinn ett gymkort"-tävlingar som man hittar här och där på stan. Han har inte vunnit något gymkort men hans nummer har hamnat i deras databas som försäljarna använder när dom ska kränga på folk gymkort. Han är lite upprörd över detta. Men jag menar, fatta hinten!?


extern länk << do YOU love power?
 

Idag var Daniel ledig från jobbet så vi tog en lunch ihop. Vi diskuterade livets stora frågor. Daniel berättade att han ska på lägenhetsvisning idag, han funderar på att köpa sig en etta men han är lite kluven. Daniel funderar nämligen på att nån gång kanske plugga ett år i USA eller så, och då kan man kanske känna sig lite låst till Göteborg om man har en lägenhet här. Fast det går ju att hyra ut i och för sig.

*I am strong when I am on your shoulders*

Resturangen spelade Josh Groban precis när vi satt där och samtalade. Det var så fint.

Efter att Daniel gett Jonatan tips om att skaffa Telia bredband till sin nya lägenhet sitter Jonatan nu utan internet. Från början skulle Jonatans internet varit igång den 3e Januari, men senare fick han reda på att det strulat till sig och att det inte skulle komma igång förrän den 15e. Idag är det den 15e och internet fungerar fortfarande inte för Jonatan.

Det är inte Daniels fel på något vis, men det var han som fick Jonatan att börja tänka i osunda banor. Bloggqvist kan inte annat än att rekomendera sina läsare att vända sig till andra bredbandsleverantörer än Telia.

Någon på Telia kundsupport som har något att säga om detta?

Bloggqvist har försökt nå Theodor Jensen för en kommentar angående Theodor och Daniels likhet, men än så länge har jag inte fått något svar.

Jag har funnit att det är väldigt tufft för mig att driva bloggqvist helt själv. Jag har ju bara möjlighet att träffa Daniel ett par dagar per vecka, och har således svårt att hålla mig helt uppdaterad på vad som händer i Daniels vardag.

Imorgon skall jag dock ta en lunch med Daniel och då hade jag tänkt att diskutera bland annat detta. Ett alternativ hade varit om Daniel slutade sitt jobb så att vi kunde umgås oftare.

Hur kan jag ha missat det här? Daniel är i själva verket Theodor Jensen från The Plan. Tidigare har Daniel/Theodor spelat bas i Broder Daniel.

Igår var Daniel på Club Slacker - the Re-union Party! Pustervik var smockfullt med folk och det spelades allt från GG-punk till balkan-musik. Fin kväll, men Daniel var tvungen att dra någorlunda tidigt då han jobbar denna helgen.

Innan utgången kom Daniel hem till mig som hastigast. Vi skulle dra o äta något och sådär. Jag hade skurit mig i fingret och bad Daniel ta med plåster om han hade det, för här fanns minsann inga. Daniel tog inte med nåra plåster, däremot tog han med sånna där muffar som man sätter under stols- och bordsben. "Det funkar lika bra" hävdade han. Jag fick nöja mig med tejp...

Jag har gått ganska hårt åt Daniel det senaste, kanske för hårt. Han har fått höra när han har betett sig illa eller gjort något fel. Daniel verkar ha tagit illa vid sig av detta, även om han inte visar det utåt. Jag tror att han känner sig utsatt, och trots att han faktiskt är i centrum så tror jag att han känner sig lite ensam. Jag vill att han ska veta att det inte har varit min mening, och jag ber honom om ursäkt om han har blivit sårad.

Jag har inte skrivit om Daniel på ett tag, detta för att jag sliter hund på ett lager denna veckan. Där bär jag lådor, sorterar lådor, staplar lådor, räknar lådor och slutligen plastar jag in lådorna.

Vad Daniel gör denna veckan har jag ingen aning om, men jag tror att han också jobbar. Hoppas inte att han är för elak mot sina arbetskamrater, han har ju varit lite svajig i sitt beteende det senaste...

Till helgen ska jag förhoppningsvis "slå runt" med Daniel igen. Jag ska analysera sönder hans beteende och rapportera här på bloggen. Jag är utrustad med anteckningsblock samt en ny käck mobil med kamera och ljudupptagning - så han gör bäst i att sköta sig!

Efter att Daniel blåst mig igår så kände han sig i alla fall lite elak, han kände ånger och ville gottgöra sig. Därför bjöd  han in mig att kolla på matchen med honom, Acke och Nina. "Kanon!" tänkte jag och packade väskan och åkte hela vägen ut till Floda. Väl hemma hos Acke och Nina så visar det sig att dom inte ens har SVT24, Daniel hade blåst mig igen...

Daniel stressade ihop en plan C och Acke körde hem hela sällskapet till Daniels familjehem i Lerum där vi kunde se vad som återstod av matchen, period 1 hade vi redan missat...

All stress och allt flängande över hela västra götaland tog knäcken på mig. Immunförsvaret har lagt av, jag har legat med feberfrossa hela natten, hostat, svettats. Daniels fel? Givetvis inte, men ändå tråkigt att det slutade så här.

Jag vet inte riktigt vad jag ska tro. Daniel har varit en ängel den senaste tiden, men idag tycks han ha fått ett återfall till sin dryga överkörar-stil.

Igår bestämde jag och Daniel att vi skulle kolla på JVM-finalen tillsammans hemma hos Daniel. Jag såg mycket fram emot detta även fast jag inte är så intresserad av hockey. Jag gick ner till T-Livs och köpte folk-öl, chips och dippa, till och med hockey-pulver inhandlades "som en kul grej". Jag planerat även att köpa med mig en pizza på vägen.

Och så nu, alldeles nyss ringde jag Daniel, tänkte säga att jag kommer bort. Då visar det sig att Daniel har dragit till Acke och ska se hockeyn med honom istället. Inte ens ett sms kunde han skicka till mig och avboka... Jaja, jag får väl se hockeyn själv då och tröstäta chips. Hockey-pulvret har jag redan snortat upp i ett desperat försök att glömma. Nu har jag skitont i näsan.

Kung i baren eller miffot på dansgolvet? Många har säkert undrat hur Daniel är att vara med på krogen. Det, mina vänner, ska jag ta och berätta.

Ta igår som exempel. "Daniel, kan jag låna lite pengar av dig?" Daniel smiskar upp 800 spänn som om det vore "skithuspapper", han är killen ställer upp för sina vänner i sådana lägen. Senare på kvällen, när det kommer till att charma damer, så plockar han fram sina "sweet talk" och "talk shit"-skillz. Han drar rövarhistorier om hur han seglat dom sju haven och om hur han besegrat onda trollkarlar i strid. Flickorna blir våta som oktober.

Slutsats? En kväll med Daniel på krogen går inte av för hackor.

Det måste ha varit under hösten 2004, jag och Filip Janbell jobbade som vaktposter på Club Slacker på henriksberg. Vi hade sedan tidigare lärt känna en kille vid namn Jonas Kärrman, han var från Floda. Vi kände nästan inga andra från Floda utan umgicks mest med Lerumsfolket. Denna kväll hade Jonas med sig ett "flodapack" ut på krogen. Jag minns det så väl, Jonas och hans vän kom strax efter nio och hälsade på oss där vi satt och höll vakt på mittenvåningen. Ett kallt
"Tja!" följt av en handskakning "- Daniel."
Jag blev nervös.
"Hej... Johan." lyckades jag klämma fram. Daniel log och jag blev alldeles varm i kroppen. Det var så jag träffade Daniel första gången.

Till en början umgicks vi inte så ofta, vi träffade bara på varandra på krogen nån gång då och då. Men sedan växte det, en festkväll ihop blev flera. Sedan blev det after work ihop, förfester, och vips så reste vi till alla jordens hörn tillsammans. Vi hade blivit vänner - vänner för livet.

Det var ett tag sen jag skrev om Daniel, det har känts allt för tungt och jobbigt det senaste. Daniel har inte riktigt varit sig själv över jul och ett tag funderade jag på att lägga ner bloggen helt, lusten fanns inte där längre. Men så nu i dagarna så har Daniel verkligen ryckt sig i kragen. Han ställer upp för sina vänner och har återgått till att vara den toppenkille jag lärde känna från början.

Det är ett nytt år och förra årets synder är förlåtna. Jag tror att 2008 kan komma att bli ett riktigt härligt Daniel-år! Gott nytt på er alla!